Vängse i snö

Till jul önskar jag mig många bilder av Gustav Vasa

Snart är det jullov och det känns extra efterlängtat i år. Känner mig ganska trött och sliten nu, men inte värre än att ett välbehövligt jullov kan hjälpa. I morse försov jag mig. Vaknade av att mobilen ringde och jag trodde att det var alarmet och försökte stänga av det, men det var min samåkare som ringde och undrade om jag var på väg. Då var klockan fem minuter efter det att jag brukar plocka upp henne. Det var bara att kasta sig iväg. Tur att barnen är hemma och kan ta hand om hus o hem. Dagen blev ok trots försovningen.

Det som varar

Efter hjärnhinneinflammationen har jag haft väldigt lite migrän eller åtminstone väldigt lindriga anfall. Har inte ätit migränmedicin heller utan det har räckt med Panodil. Men säg det som varar för evigt. I helgen hade jag migrän och även om det fungerade med Panodil, så var det lite mer än det varit på länge och idag vaknade jag med ett huvud som värkte värre än värst. Typiskt när man är ledig. Jag försökte somna om och gjorde väl det en stund. Jag kände ganska snart att det inte skulle hjälpa med Panodil utan fick ta en Relpax. Den har gjort verkan nu, men hela dagen blir ju kvaddad. Inget blir som jag tänkt. Fast då får det bli som det blir.

Long time no see

Oj vad tiden går fort ibland. Har haft en hel del att göra på jobbet, men idag gjorde jag sista utvecklingssamtalet och det känns skönt. Jag känner mig nöjd och hoppas att alla andra också gör det även om nu inte allt varit positivt. Konsten att lägga fram det negativa är att ösa över det positiva. Och det allra bästa.... om knappt tre veckor är det lov. Kan det bli bättre?

Har kommit på en idé om varför migränen lyser med sin frånvaro (peppar peppar). Vi har ju bytt klassrum och i det nya har vi mycket mer syre, så kanske att det är faktor som har det goda med sig.