Migränskolan 4

Något som jag alltid kommer att bära med mig från migränskolan är vännerna jag lärde känna där. De finns för all tid i mitt hjärta. Jag hade otur/tur att fylla år när jag var på första migränskolan. Detta hade ju sipprat ut.

På kvällarna åt vi s.k. migränmackor. Detta för att hålla ett jämnt blodsocker. Vi träffades i cafeterian. Den kvällen när jag fyllde år blev jag hejdad av kyparn i resaurangen. Jag fick en kram och han gratulerade mig. Jag blev jätteglad. När jag kom till cafeterian så satte vi oss i tv-rummet. Det var lite smussel, men jag gjorde ingen större notis om det. Men döm om min förvåning och glädje när de kom med min ostmacka. I ostmackan satt ett partybloss och sprutade gnistror. Detta hade ju kyparn hjälpt till att ordna fram, det var därfär han hade koll på läget. Vilken födelsedag det blev. Detta följer givetvis med.

Första omgången vi var på migränskolan hade jag mycket migrän, speciellt på kvällarna. När delar av gruppen samlades i "Musslan" för bad, var det inte många gånger jag orkade gå med. Det kändes lite pyrt. För det är klart att jag ville gå med, men när huvudet sätter stopp är det inte så mycket att välja på. Bubblorna i bubbelpoolen var inte så bra heller. De visade sig att de triggade igång migränen än värre.

Dagarna rullade snabbt på och det var egentligen inte mycket tid till att längta hem. Hemlängtan slog oftast in på kvällarna när jag lagt mig. Pratade med dem där hemma varje kväll. Det var fullt upp på dagarna med sjukgymnastik, massage, vattengympa, samtal, föreläsningar, avslappning m.m. m.m.