Nygammalt

Hittade en gammal dagbok från hojturen till Lappland. Någon kanske tycker det är kul att läsa, annars får ni hoppa över.

HDC-S internationella träff i Kattisavan 20 - 22 juli 2007 tur och retur
Efter att ha pratat om denna HD-träff ganska länge, eller rättare sagt Ingemar har pratat om den ganska mycket. Jag har väl bara hummat med. Visst är det kul att åka hoj, men det kändes verkligen långt. Kattisavan ligger ju i Lappland, fast det hade jag ingen koll på då. Det såg jag först när vi körde in i Lappland. Jag visste ju att Burträsk ligger i Västerbotten, men hade inte kollat in vilket landskap Kattisavan låg i. Jag hade i alla fall undersökt tidigt om det fanns några stugor på campingen i Kattisavan, men det gjorde det ju givetvis inte. Då återstod tält. Vårt tält är väl inte av det regnsäkra slaget eller rättare sagt, det tål inget regn alls. Jag har påpekat detta för Ingemar ett antal gånger, men det har inte gått hem. Han har tänkt positivt att det inte ska regna. Eftersom Ingemars arbetskamrat är ifrån Burträsk, så hörde vi med honom och hans familj om de inte skulle åka hemåt vid samma tid, så vi kunde hälsa på dem också, när vi ändå var där uppe. Jodå, de kunde tänka sig att åka hemåt då och träffa oss där uppe.

I början på sommaren började jag mitt ”sommarjobb”, men pajade ryggen på tredje dagen. Det första jag tänkte var då hur i hela friden ska det gå med resan till Kattisavan. Jag har varit hos doktorer, en kiropraktor och en osteopat, men ryggen ville inte ge med sig. Så jag tänkte att det blir nog ändå inte värre, vilket även osteopaten höll med om. Han trodde att det nog var värre för mig att åka bil än mc. Efter en del oro bestämde jag mig för att det skulle gå bra. I annat fall hade väl Micke fått köra hem min mc och jag åka med Maria.

Vi hade bestämt att åka den 19 juli. Regnet hade hängt i luften lite för ofta i sommar, så det kändes lite osäkert. Ingemar sa till mig att packa lätt, vilket jag gjorde. Kanske lite för lätt, jag hade ju ingen pyjamas med.

Vi ställde klockan på 3, men när den ringde, så regnade det. Så vi somnade om. Efter mycket resfeber och vånda, så kom vi i alla fall iväg halv nio. Vi åkte över Arvika och Fryksdalshöjden. Första stoppet blev på rastplatsen vid Tossebergsklätten strax före Torsby. Där åt vi våra mackor. Sedan fortsatte vi uppåt och nästa stopp blev i Malung, där vi tankade. Det var dansbandsvecka där, så vi skyndade vidare. Fast vi hade ju börjat bli hungriga, så vi letade efter ett matställe. Vi stannade i Öje och åt på en litet ställe. Köttbullar blev det. Efter maten satte vi upp och fortsatte.

Nästa stopp blev i Noppikoski där vi tankade. För att inte slösa för mycket tid så skyndade vi vidare. Strax svängde vi av E45 och in på väg 310 mot Ljusdal. I Ljusdal åt vi på en grillbar. Det var ganska gott faktiskt. Här hade vi planerat att övernatta, men klockan var inte så mycket och det var uppehållsväder, så vi fortsatte vidare mot Delsbo där vi svängde av mot Sundsvall via Hassela. Liten krokig väg, men det gick det med. När vi väl kom fram till Sundsvall vid halv åtta var vi rejält trötta. Efter tankning och en snabbkopp på tappen beslutade vi oss för att det var hög tid för att leta efter camping. Strax före Timrå stannade vi vid en infoskylt och såg att det fanns ett par campingar lite längre fram. Vi körde in vid Bergerforsens camping och hyrde en stuga alldeles vid Indalsälven. Vi bäddade och studerade kartan. Sen slappade vi lite innan vi somnade. Det kändes i kroppen att vi kört ca 60 mil.

Fredag 20 juli
Ingemar var ju uppe tidigt som vanligt. Vi hade frågat i receptionen om det fanns nybakt på morgonen, så Ingemar gick och köpte det. Det blev räkost, juice och kexchoklad till det. Kontinental frukost så att säga. Jag packade ihop och Ingemar surrade packningen på hojarna. Vid 10-tiden styrde vi mot Västerbotten. Vi hann inte ut på E4:an innan regnet började droppa. Vi stannade och drog på oss regnkläderna. Det kom inte så många droppar som tur var.
Vi stannade vid Höga-kusten-bron och tog en fika och tittade på utsikten. Sen vidare mot Örnsköldsvik. När vi kom dit började det regna igen. Vi stannade och gick för att handla lite godis. När vi kom ut igen hade regnet dragit förbi, så vi var våghalsiga och fortsatte utan regnkläder, vilket var dumt eftersom det inte dröjde länge innan nästa regnskur kom och den var rejäl. Vi körde av E4:an och drog på regnkläderna igen. Fast vi hade redan blivit blöta. Ingen idé att stå där och sura utan vi fortsatte mot Umeå.

Vi började bli lite hungriga och letade efter matställe. Vi körde in vid ett Scandic hotell, men där hade de ingen lunchservering på sommaren. Inget för turister med andra ord. Vi fick i alla fall tankat och drog sedan vidare. Strax före Bygdeå stannade vi för att äta … köttbullar och torka en stund. När vi torkat en stund så fortsatte vi mot Robertsfors. Där stannade vi för att leta efter långkalsonger, men det fanns ju givetvis inte. Det var ju inte riktigt säsong för det. Sen om det var en svinkall sommar spelar ingen roll. Långkalsonger köper man på vintern.

Nu var det inte långt kvar att köra. Ca 3 mil till Bygdsiljum bara. När vi väl var i Bygdsiljum stannade vi vid ICA-affären och frågade efter sista biten till Högliden. 5 minuter senare var vi framme. Då var klockan strax efter kl. 18. Det kändes skönt att kliva av hojen. Maria och barnen tog emot oss. Micke var ute och skjutsade någon bror, men det dröjde inte länge innan han också dök upp.

Det vankades mat på stranden. Det skulle bli grillat. Jättegott! Medan vi väntade på att maten skulle bli klar tog jag lite kort och fick för mig att jag skulle vara med själv. Jag ställde in självutlösaren och ställde kameran på bordet och skyndade iväg. Samtidigt som jag reste på mig vickade bordet till och kameran for i backen. Det brukar vara mycket sand på en sandstrand, vilket det även var här. Sand kröp ju givetvis in i kameran och linsskyddet blev lite kärvt. Det ville först inte öppna sig, sedan inte stänga sig. Therese trodde att det kanske kunde rätta till sig under natten. Det hade det gjort på hennes kamera, men tyvärr gjorde natten ingen verkan.

Även om jag haft planer på att köpa en ny kamera, så kändes det inte bra att tvingas till det. Men det löser sig. Tills vidare får jag fota med mobilen. Vi fick i alla fall ätit väldigt god mat. Efter maten var bastun varm, så vi knödde in oss där. Efteråt badade alla utom jag i Bygdeträsket, som var jättekall. Jag gick upp och duschade istället. Ville ju inte kyla ner mig inför natten i tält. Vi satt och pratade i husvagnen till det började ljusna, vilket var ganska tidigt. Klockan var väl bara halv ett när det vände igen. Man märkte knappt att det var mörkare ett tag. Vi kröp i alla fall in i tältet och somnade ganska snart.

21 juli
Har sovit till och från hela natten. Legat och lyssnat på vattnet som skvalpat in mot stranden. Ett trevligt ljud. Mycket bättre än E4:an som vi lyssnat till natten före. Solen sken och det verkade bli bra väder. Micke o Maria bjöd på frukost innan vi packade ihop vår packning. Jag var inställd på att åka tillbaka. Sen åkte vi mot Lappland, som jag fortfarande inte visste att vi skulle till. Vi körde genom Bygdsiljum, fortsatte förbi Vindeln och över Vindelälven mot Lycksele. När vi körde förbi Lapplandsgränsen tänkte jag.. hur långt ska vi egentligen? Vi stannade en bit in i Lappland för jag frös. Det var soligt och fint, men kallt att köra. Vi hann inte längre än över nästa krök innan himlen öppnade sig och regnet öste ner. Vi stannade med en gång och Ingemar var snäll och hjälpte mig på med hela regnmunderingen. Jag hade ju fortfarande vansinnigt ont i ryggen.

Snart var vi i Lycksele och där var det mycket hojar vill jag lova. Lite svårt att koncentrera sig på att köra. Vi stannade en stund och tittade runt, men körde snart vidare den sista biten till Kattisavan. Himlen öppnade sig igen, så vi stannade en stund innan vi körde vidare. När vi väl var framme på campingen i Kattisavan slutade det att regna och solen tittade fram. Vi pratade med lite folk och bestämde oss för att kolla runt lite grann. Middagen skulle börja serveras kl 16, så vi hade lite tid till dess. När så väl klockan blev middagsdags gick vi tälten och åt Souvas – renkött, mos, lingonsylt och sallad – jättegott!

Efter maten blev jag lite gottesugen – som tur var. Vi gick till den kombinerade receptionen och butiken. Där fick vi höra att det fanns några stugor lediga. Det var några stugor som varit bokade, men ingen kommit, som blev lediga. Vi frågade och fick hyra en stuga. Den kostade 360:- för en natt. Visserligen var det utan toa, men det var ju tak över huvudet och faktiskt en riktigt trevlig stuga. Vi körde bort våra hojar direkt och bäddade. Sen styrde vi benen till tältet och köpte öl och cider. Det kändes väldigt skönt att veta att vi skulle slippa att ligga i tält. Även om jag nu tror att vi hade gjort det, så var det en lättnad att slippa.

Vi gick runt på campingen och tittade på folk och motorcyklar. Det var en hel del kommers också. Jag köpte ett nytt läderbälte, som jag är väldigt nöjd med. Vi köpte några t-shirts också. I folkmängden fick jag syn på en lustig prick med lustig frisyr. Vid närmare titt fick jag se att det var Roger Pontare. Han skulle uppträda där sa Ingemar, men det visste ju inte jag. Vi fick se i programmet att det skulle bli biker-bröllop mellan två par. Det ville ju vi gärna beskåda. Vi gick ut på den lilla ön och efter en stund var det fullt med folk. Brudgummarna kom in på ön med varsin HD och prästen vigde paren. Allt gick planenligt och Roger Pontare avslutade ceremonin genom att sjunga.

Därefter var det toklekar med Thomas och Lotta från Lidköping som lekledare. Det var bl.a Slowrace – där den som kom sist i mål vann. Ett antal heat kördes innan till sist finalen kördes. Därefter var det ”hon tar den i mun”. Killen körde med tjejen på bönpallen. Hon skulle ta korven, som hängde i ett snöre, i mun och ta ett bett. Korven var insmetad med senap, så det blev lite kladdigt. Slutligen kördes det minimotorace. Det blev helt vilt kan man säga. Under tiden började Heidi – ”armbryterskan från Ensamheten” att bryta arm med alla som vågade. Det var ingen som klarade av att bryta ner henne. Ingemar ångrade sig att han inte ställde upp. Han hade inget emot att bli nedbruten av Heidi. Resten av kvällen gick vi omkring och tittade på alla motorcyklar. Det var ett jämnt muller på campingen. Det skulle ju trimmas och testas. Jag la mig vid halv tolv, men Ingemar gick en sväng till. När jag vaknade till mitt i natten var det helt tyst på campingen. Lite skillnad mot när vi var Mosten i Danmark.

22 juli
Vi gick upp vid 7-tiden och packade. Sen gick vi och åt frukost. Det var färdiga påsar med yoghurt, smör, ost, kaviar, juice och äpple i. Bröd och kaffe fick man plocka vid sidan om. När vi ätit färdigt gick tillbaka till stugan för att surra packningen. Vi var färdiga och startade hemfärden vid halv nio. Vi körde mot Vilhelmina. När vi hade kört 8 mil hade vi mött 3 bilar. Ganska ödsligt. Mitt i alltihop skulle det vara loppis mellan 12 och 16. Jag funderade på om det skulle komma någon. Om någon skulle hitta dit. Vi tankade i Dorotea och körde vidare till Hammerdal. Där stannade vi och åt. Jag åt kebebtalrik och det var jättegott. Nästa tankstopp blev i Östersund och nästa fikastopp blev en bit nedanför Hackås. Vi körde över Vemdalen där vi också fikade. Körde vidare till Sveg och klockan började bli mycket. Vi började leta efter nattläger. Inget lämpligt i Sveg, så vi fortsatte. Egentligen borde vi tankat där, men vi fortsatte. Lite vågat eftersom det var fyra mil skog sen.

Kollade in en stuga en bit ner, men den var inte så trevlig, så vi fortsatte. Till slut kom vi fram till Los och Finnmarksbaren. Klockan var 19.45 och de stängde klockan 20. Stugan kostade 500:- och värden sa att vi kunde gå och titta först om vi ville, men vi bestämde oss direkt. Det fanns dusch och tv och jag ville väldigt gärna duscha. Sen fick vi ostmackor och våfflor, så det var service vill jag lova. Det var inte lång stund sen innan vi somnade. Vi hörde en hel del HD som körde förbi. Vi var ganska nöjda med 60 mil den dagen, men sen hade vi ju bara ca 30 mil kvar hem. Det var många som hade ganska mycket längre att åka, så de ville väl köra så långt som möjligt.

23 juli
Sista morgonen på den här turen. Kroppen värkte och framförallt fingrarna, men med tanke på 170 mil på 4 dagar, så var det kanske inte så konstigt. Gick och käkade frukost och det var många som startat tidigt för många HD:s körde förbi. Vi fick stanna ganska snart för att tanka vilket blev i Noppikoski igen. Körde vidare och stannade inte förrän i Siljansfors. Där lös solen och vi sträckte på benen och ringde hem. Fick reda på att det regnat hemma hela morgonen. Så vi körde vidare och stannade inte förrän i Vägsjöfors. Det började mulna på, men vi var hungriga. Vi åt på herrgårn. Köttbullar …igen, men väldigt god sallad. Efter mat och kaffe åkte vi vidare hem. Vi vågade oss på att inte ta på regnställen och bestämde att vi skulle stanna uppe på Fryksdalshöjden. När vi åkte upp för backen började de första dropparna komma. Så det var bara att dra på regnställen igen. Sen regnade det resten av vägen hem. Vi körde in på gården vid halv femtiden. Mätaren stannade på 207 mil.

Det var en lättnade att vi kört drygt 200 mil utan några allvarligare incidenter. Jag hade visserligen tappat rullen till den ena higwaypegsen… men den studsade ner i diket och vi fann den inte. En skruv hade jag visst tappat också… på avgasröret då. Men all packning var med hem och även om det var skönt att komma hem, så kändes det lite tomt.