Kom på att jag skulle skriva lite mer om Migränskolan. Jag hade ju en bit över 50 mil att åka, så jag bestämde mig för att ta tåget och det fick ju bli på söndagen före det startade. När jag klev av i Ängelholm var det bara bussturen till Vejbystrand kvar. Jag fick syn på en annan som stod vid busshållplatsen och funderade på om hon också skulle till Sommarsol. Det visade sig att hon skulle det. Jag hörde när hon frågade busschauffören om det var rätt buss. Så jag presenterade mig och berättade vi skulle till samma ställe. Vi skulle till Sommarsol i samma ärende. Vi blev avsläppta mitt ute i ingenstans i mörkret. Det var ju hus runt om, men vi hade ingen aning om vart vi skulle. Vi stoppade en bil och frågade. Efter en liten stunds promenad var vi framme.
Tre andra deltagare hade kommit och vi fick mat om jag inte minns fel. Vi fick våra rum och sen var det kvällen. Fina rum var det med badrum och tv. Fast jag kan inte påstå att jag sov så särskilt gott. Men jag är inte så van att vara hemifrån och absolut inte utan gubben. Har aldrig varit hemifrån så länge och i det läget så kändes de två kommande veckorna som en evighet.
På morgonen var ju info- och presentationsmötet där vi fick träffa de andra deltagarna och personalen som hade hand om oss. Vi var 7 deltagare sammanlagt. En ganska lagom grupp.
Känslan av att träffa andra människor i samma situation, men med olika förutsättningar, var väldigt positiv. Ingen var ju den andra lik. Vi hade olika upplevelser, men ändå något gemensamt. Denna jävla migränen. Då levde jag med migränen vid min sida, numer är migränen något som kommer och går.
Vi fick tider för massage, sjukgymnastik, vattengympa, örtbad, besök hos läkare, kbt-psykologen, m.m. m.m. Vi hade med andra ord ett späckat schema. Däremellan skulle vi äta och umgås. Så första dagen var det inte så mycket hemlängtan, inte förräns på kvällen. Men det gick hyfsat bra. Migrän hade jag, men det var ok ändå. Vi fick även en teckning på en skalle sedd från sidan, framifrån och bakifrån som vi skulle rita in hur och var vi hade ont i samband med migränen. Det var lite klurigt för så hade jag aldrig tänkt på det förut. Här skulle vi helt plötsligt sätta migränen på papper. Mot slutet av vistelsen var det pappret fulltecknat med prickar och streck och jag vet inte vad, som visade hur och var jag hade ont.
Fortsättning följer.......
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar